Nät-schack, ICC och Fics

Många nät-klubbar använder sig av web-baserade tjänster med java eller active-x.
Betydligt bättre, snabbare och säkrare funktion fås via telnet-protokollet i samband med ett nedladdat interface.
Här dominerar främst ICC (internet chess club) och ett otal ”Fics” (free internet chess server) men mest besökt av gratis-servrarna är Fics / USA.
Där var jag med mycket tidigt, redan 1995, Zics interface och time-seal (kompensation för fördröjning över nätet) fick laddas upp på den i mitt fall Unix-baserade servern vid Uppsala universitet.
Ursprungligen skiljde sig ICC från Fics mest genom att ICC krävde betalning och hade flest riktigt bra spelare som medlemmar.
Det senaste decenniet har skillnader tydligt märkts även på skötseln av server och stävjande av huliganer.
Fics-USA har utvecklats till en ”förolämpnings-klubb” där flera admins själva är inget annat än unga slynglar till beteende och språk.
Psykfall är ett extremt vanligt problem bland aktiva schackspelare och kan givetvis även förmärkas på ICC, men där tas sådana om hand bättre och framförallt är noplay- och censor-lists inte begränsade.
ICC är med andra ord väl värt pengarna.

Tillägg. Se blogginlägg ang. spyware och Fics. En ny motbjudande upptäckt mot slutet av augusti -2011.
–

Inte så väldigt sällan råkar man som 1. g4 -spelare ut för ”abort” dvs vid nät-spel, motståndaren vill inte spela. Har aldrig hänt mig mot duktiga spelare, ibland ger medelmåttiga spelare uttryck för att det är bortkastad tid eller under deras värdighet (!)
Orsaken är just de mentala problem jag skrivit en del om, brist på omdöme och vanligt förstånd. Det är normalt att i stället visa varför öppningen är så ”dålig”.
Dvs om man klarar det.
Det kan också ses som ett slags huliganiserande (abusing) av spelet att välja vilka öppningar man vill möta. Men eftersom de flesta är tysta efter en ”abort” så finns inga bevis för orsaken.
Det går inte att utesluta att vederbörande inte just då fick ett viktigt telefonsamtal eller frun ramlade ihop på golvet.