Vem? Jag?

Jag har spelat schack dels i ungdomen, från 14 års ålder och dels tagit upp det igen många år senare. Då låg jag på sjukhus efter olycka och olycksfågeln i samma rum ville spela schack. Sen dök det upp en personal med samma intresse..

Vid 16 spelade jag på tredje bord i Örebro juniorlag. På första bord hade vi Göran Age, son till distriktsåklagaren, på andra bord min kompis Rolf Marcusson som hade introducerat mig i spelet ett par år tidigare, men en del av introduktionen fick jag också på KFUM i Örebro, minns  tydligt Yngve Almqvist där som var en av Örebros bäste spelare (senior)
(Curt Gruvaeus och J-O Lind hade blivit seniorer och kom senare att bli de bästa spelarna i Örebro. När jag återvände efter några ås uppehåll var jag långt efter dessa herrar, även Rolf slutade med klubbspel under gymnasietiden)

Under Örebromästerskapet möttes juniorer och seniorer och jag var nära att besegra Yngve Johnsson som samma år blev Örebro-mästare. Detta gav eko i Nerikes Allehanda : ”Nära sensation…” ett urklipp som jag tejpade fast på Roffes stora schackbord, för att försöka minska hans självförtroende..

Eftersom jag höll upp sen i väldigt många år så blev jag aldrig något annat än en fritids-spelare som använder spelet för att hålla skallen igång och få lite spänning.
I det längsta uppskattade jag ”bullet” dvs riktigt snabba partier men numera har jag ”tröttnat” kanske delvis pga ålder
och det går inte lika bra längre.

Min inställning och kunskap om schackspel och psykologi har givetvis fått mig att uppskatta Fischer random- uppställning av pjäserna. I den grenen höll jag högre ranking.
Jag uppskattar också ”kriegspiel” och ”crazyhouse”, spelar man varianter på spelet så riskerar man inte att drabbas av ”synaps-fel” dvs en rätt vanlig programmering av hjärnan som påverkar psyket negativt hos många spelare.
- -
Bloggande.
Inte mycket, har testat att ha en debattsida om religioner inom WordPress bloggrike men det var svårt att få in deltagare. Trots ganska många läsare tidvis beslöt jag att radera det hela. Mitt missnöje och mina avslöjanden betr. Passagens debatt-träsk gjorde att jag bloggade om just det ett tag. Fåglarna vid mitt sommarhus i Gävleborg blev analyserade och be-bloggade under ett år. Men nu återstår bara en liten  ”mygelblogg” som jag skriver allt mer sällan i.